Ett förord från författaren

Det finns två rättigheter jag särskilt engagerar mig för. Den första: Allas rätt att få berätta sin historia och dela med sig av sin kunskap. Den andra: Allas rätt att fritt få ta del av berättelser och kunskap.

De här två rättigheterna utgör grunden för allt övrigt engagemang. Utan berättelser ser vi ingenting och förändrar ingenting. Därför är det självklart att jag skriver en bok om hur man gör podcast. Podcasten är ett demokratiskt verktyg som förenklar för både berättaren och lyssnaren. Ett lättillgängligt medium i alla avseenden. Att göra podcast är billigt och enkelt och du kan lyssna var och när du vill.

Podcasten är som skapad av den svenska folkbildningstraditionen. En idé som i över hundra år praktiserats genom studiecirklar. Folkbildning är ingen katederundervisning. Här lär vi oss av varandra. Delar med oss av vår kunskap och våra erfarenheter för att tillsammans stiga mot ljuset. Alla ges chans att berätta och lära ut, och kunskapen ska vara tillgänglig för alla. Att göra podcast är att folkbilda.

Jag skriver den här boken med ambition att möjliggöra för dig att berätta. Oavsett vad du vill berätta om. Kanske vill du vittna om dina livsvillkor? Eller dela med dig om din kunskap kring handmålade porslinsfigurer? Boken är för dig som vill sprida ett politiskt budskap med sikte på riksdagen, som vill att fler ska få ta del av din humortalang, som vill sälja brödrostar, som vill skådespela i någon av Shakespeares pjäser eller som har viktig samhällsinformation att förmedla. Boken är för dig, oavsett om du ämnar göra podcast för en idrottsförening, ett företag, en myndighet, eller bara dig själv.

Boken är ingen bruksanvisning. Detaljerade guider om mikrofonmärken och redigeringsprogram finns det gott om på nätet och om du behöver sådana hoppas jag denna bok ska hjälpa dig att söka reda på dem. Målet med den här boken är snarare att inspirera. Det är min kärleksförklaring till berättandet.

Har du ingen tidigare erfarenhet av podcastproduktion får du här grunderna. Du som redan poddar lär hitta strategier för att utvecklas.

Råden i denna bok bör du följa och förkasta. Det finns ingen manual för hur du gör podcast, men det finns råd från andra som provat. Jag vill dela med mig av mina – gör de gärna till dina.

INTRODUKTION – Ett brandtal från författaren, nu när han är varm i kläderna

Det finns mycket att använda ljud till.

Ljud är ett sätt att förmedla information. Det sker på tågstationer och i skvaller mellan fikande människor på stan. Det sker i diskussioner framför mikrofon. Det sker i nyhetssändningar med seriös ton och det sker i podcasts med skämtsam hållning.

Ljud är känslor. Ingen medieform får människan att känna så mycket som talet och musiken. I köpcentrum spelas låtar som ska få dig att shoppa mer. Trettio minuter med vågskvalp och fiol lugnar din andning. När du ser på film pumpar hjärtat hårdare till actionscener tonsatta med häftig bas. Till och med tystnaden är stämningsskapande.

I vårt utbredda mediesamhälle är det svårare att nå ut. Medieformer och medieaktörer konkurrera om din uppmärksamhet. Podcasten förbinder inte lyssnaren till plats eller tid, vilket ökar chansen att människor lyssnar på dig. Med en mobiltelefon kan du lyssna var du vill. Med internet kan du lyssna när du vill.

Jag älskar att gå promenader. Då har jag alltid en podcast i öronen. Inget annat medium är lika lättillgängligt. Lyssna på bussen på väg till jobbet, när du diskar eller när du springer. Transportsträckorna blir kortare med ett trevligt samtal eller ett riktigt bra reportage.

När jag tittar mig omkring ser jag människor med lurar i öronen. På tåget. I joggingspåret. På biblioteket. Allt fler lyssnar på podcasts.

Podcasten är demokratisk. Du behöver inte vara expert för att skapa ljud. Utrustningen är billig och enkel att använda. Det är inte svårt att uppnå en professionell ljudkvalitet.

Utrustningen är dessutom portabel. Komplettera med en mikrofon och i vissa fall ett ljudkort så kan du spela in på din dator eller i din mobil.

Plattformen finns färdig på nätet. Lyssnarna väntar. Och du, din podcast behövs.

Om vad en podcast är

Begreppet “podcast” lanserades av Apple och är tätt förknippat med företagets musiktjänst iTunes. Namnet kommer från engelskans pod som är en typ av frökapsel och cast som närmast bör översättas med “utsändning”.

En podcast är en ljudfil som finns tillgänglig att lyssna på när som helst via internet. Det är alltså ingen direktsändning, och således kan ett direktsänt radioprogram inte kallas podcast. Däremot kan ett radioprogram som i efterhand läggs upp på nätet kallas podcast. Den exakta skiljelinjen mellan podcast och radio är svår att urskilja och i många fall använder jag begreppen synonymt.

Tekniskt är en podcast ett RSS-flöde med text och länkar till bilder och ljudfiler. RSS är en teknik för att via nätet möjliggöra för personer och tjänster att prenumerera på webbflöden.

De flesta förknippar podcast med iTunes. iTunes är den största katalogen för podcasts, men innehåller inte själva ljudfilerna. De ligger på separata servrar hos varje podcastskapare.

Låter det krångligt? Lugn. Jag förklarar mer detaljerat längre fram.

Ett nästan akademiskt inlägg om skillnaden mellan podcast och radio, i syfte att få dig att ifrågasätta

Kanske är det enklaste sättet att förklara vad en podcast är ett resonemang om vad som skiljer den från radion?

Jag hävdar att det i huvudsak är plattformen som avgör hur vi kategoriserar ljudet. Radio sänds i etern och en podcast hittas på nätet.

De tekniska plattformarna skiljer sig åt och påverkar därmed innehållet. Den som producerar något måste ha plattformen i åtanke. Var ljudproduktionen ska sändas bör ha en avgörande inverkan på hur innehållet utformas eftersom vi använder medierna på olika vis. I radio behövs en vinjett och återkommande utrop från programledaren om vilket program som sänds. Den informationen kan inte förmedlas på annat vis än genom sändningen. Den som lyssnar på en podcast har förmodligen själv letat upp programmet i mobilen och sett både podcastens namn och en beskrivning av vad avsnittet handlar om. Den som pratar i podcasten behöver inte upprepa podcastens namn var tionde minut och om programmet har en vinjett fyller inte den samma funktion.

Skillnaden mellan radio och podcast är alltså i huvudsak plattformen och då uppkommer en skillnad i innehåll av de olika möjligheter som plattformarna erbjuder. Skillnaderna bör påverka produktionen och innehållet, även om ett radioprogram helt klart är möjligt att lyssna på som podcast.

Många förknippar podcasten med ett antal personer som pratar sinsemellan. Inte sällan om allt mellan himmel och jord. Ett sådant upplägg var vanligt i podcastens barndom, men idag finns ett mycket rikare utbud. Trots det har utformningen påverkat mångas synsätt på podcasten och många sätter fortfarande likhetstecken mellan ett programformat och den tekniska plattformen. Men ett format är inte specifikt för en teknisk plattform. En podcast måste inte vara ett samtal. Det kan likaväl vara en dokumentär, en radioteater, en intervju eller ett reportage.

Likheterna mellan radio och podcast överväger skillnaderna. Både radio och podcast är i grunden ljud. Som podcastskapare har du nytta av många av de knep och rutiner som radioprogramledare använder sig av.

Mitt råd är att du ska ifrågasätta varför du gör saker. Många som kommer från radion fortsätter göra som de alltid gjort även när de gått över till podcast, utan att reflektera kring varför de gör det. Saker som var nödvändigt i radio kan vara irrelevant i podcast.

Stirra dig inte blind på vad podcasten och radion var när de kom. Blicka framåt. Se möjligheterna med ljudformatet. Oj vad många ögon-klyschor jag lyckades klämma in där.

Om varför du ska göra en podcast

Gör en podcast om du har något att berätta. Eller bara för att det är så jävla kul. Eller för att träffa nya människor genom att bjuda in dem att berätta sin historia. Genom min podcast har jag fått många nya vänner och kontakter.

Utrustningen är billig och enkel. Plattformen finns och hjälper dig och dina lyssnare hitta varandra.

Allt fler lyssnar på podcasts. Idag lyssnar över en miljon svenskar på podcast varje vecka. Det finns de där ute som vill höra just din!

INFÖR PODCAST – Om att skapa ett koncept. (Och varför du ska välja ett annat ämne än “Allt mellan himmel och jord”.)

Förvånansvärt många av de podcasts som finns på iTunes beskrivs handla om “allt mellan himmel och jord”. Det är som att de kopierat varandra.

De podcasts som finns på topplistan med den beskrivningen finns inte där för att de är intressanta. De finns där för att de görs av personer som folk anser är intressanta. Är du kändis tycker jag att du trots allt ska överväga en tydligare nisch. Är du inte kändis kommer du behöva ett mer unikt koncept för att slå igenom.

När det bara existerade en radiokanal skulle de program som där sändes passa en bred målgrupp. Så är det fortfarande i radio. Fördelen med internet är att utrymmet är obegränsat. Men när utrymmet är obegränsat blir det också omfattande. För att slå igenom behöver du göra något som ingen annan gjort.

Med internets enorma utbud har vi fått nischade magasin och nätbutiker för dammsugarpåsar och batterier. Inget ämne är för smalt.

Jag är intresserad av litteratur och kunde gjort en podcast om litteratur. Men jag valde den mer specifika genren arbetarlitteratur. Därmed fick podcasten också ett större genomslag när jag lanserade den. Jag nådde en passionerad målgrupp som deltog i spridandet av podcasten.

De jag pratat med har medgett att min nisch i inledningsskedet varit en styrka, men sagt att jag i längden inte kommer nå några större lyssnarskaror. De har fel. Den som är intresserad av litteratur är såklart också intresserad av arbetarlitteratur. För arbetarlitteratur är litteratur. Jag valde bara ett perspektiv. En vinkel.

Att jag valde en genre gör podcasten unik och därmed skiljer den sig från andra litteraturpodcasts. Med ett smalare fokus kan man i podcasten höra om sådant som inte får utrymme i andra sammanhang. Att nischa sig är att gå på djupet och det är i alla sammanhang mer intressant än att simma på ytan.

Ganska snart la jag märke till hur omfattande genren arbetarlitteratur är. Jag hade kunnat avgränsa mig än mer. Jag hade kunnat valt 30-talets arbetarlitteratur. Kanske en av 30-talets arbetarförfattare. Kanske hade jag kunnat göra en hel podcast om Moa Martinsons bok Mor gifter sig.

Om innehåll, syfte och att fylla ett tomrum

Du måste vara nyfiken på det ämne du valt för din podcast. Det är så du i längden kommer att kunna brinna för projektet. Att lyckas med en podcast innebär nämligen att hålla ut. Om inte du tycker innehållet är intressant, varför ska då dina lyssnare tycka det?

Detta råd brukar ges till dem som startar företag. Att de ska brinna för saken de ägnar sig åt, just eftersom det krävs mycket engagemang för att lyckas.

Vill du nå lyssnare räcker det inte att enbart följa sitt eget intresse. Det måste också finnas ett intresse hos lyssnarna. Annars kommer du göra podcasten för dig själv, vilket du såklart får göra om det är vad du önskar! Men om du vill nå ut – hitta ett ämne som intresserar dig och där det finns en potentiell lyssnarskara.

Är ämnet dessutom i skymundan är det en fördel. Drivs gärna av en politisk övertygelse eller ett socialt engagemang. Det finns många som delar dina åsikter och kommer vara tacksamma över att de lyfts!

Podcast är ett perfekt medium för det som brukar kallas content marketing eller innehållsmarknadsföring. Kortfattat går det ut på att företag och organisationer marknadsför sig genom att skapa redaktionellt innehåll som kunden är intresserad av. Metoden är populär eftersom marknadsföring idag handlar mycket om att bygga ett varumärke. Det gäller att finnas i rätt kanaler, målgruppsanpassa och inte skrika ut sitt budskap till alla eftersom ingen längre lyssnar till det enorma flöde av information som översköljer oss.

Om att podcasten är en del i något större

Se gärna podcasten som en del i något större. Med min podcast Arbetarlitteratur ville jag sprida kunskap om genren. I det arbetet såg jag podcasten som ett verktyg. Visserligen det viktigaste och min huvudkanal, men med filmer och texter i sociala medier sprider jag ännu mer kunskap om genren.

Många komiker lanserar podcasts, men podcasten är bara ett av de medier de använder för att nå människor. Framför allt blir den en plattform för att locka människor till stand up-scenen.

Höj blicken och brinn för innehållet snarare än formatet. Det är så du lyckas arbeta passionerat med projektet en längre tid.

Om att forma ett format

Den traditionella bilden är att en podcast görs av två personer som för ett samtal. Så behöver det inte vara. En podcast kan också göras i form av reportage, dokumentär, intervju, monolog, tävling eller radioteater. Fundera över vilket format som passar ditt innehåll bäst.

Det inspelade samtalet är en populär form eftersom produktionen är både enkel och billig. Det krävs ingen avancerad ljudredigering eller kunskap om hur man producerar en spännande dokumentär. Samtala kan de flesta göra.

Det stora utbudet av samtalspodcast har ökat efterfrågan på andra format. Dokumentärer är de podcasts som tenderar att vara mest populära. De är noggrant planerade och rikligt redigerade. Musik, intervjuer och berättarröster skapar en härlig dynamik. Men denna typ av produktion är också mer genomarbetad och därmed tidskrävande och avancerad.

Du kan också göra din podcast som ett reportage. Här finns stora likheter med dokumentärpodcasten och gränsen mellan de båda är inte tydlig. Min första tanke när jag hör ordet reportage är en reporter som ger sig ut på stan för att prata med människor. Att ett reportage är inspelat på studs, inte lika rikligt planerat och omfattande. Kanske görs ett reportage också närmare i tiden, medan en dokumentär skildrar något mer historiskt?

En annan populär variant är intervju-podcasten. Den har stora likheter med samtalspodcasten men istället för fasta deltagare finns här en programledare som bjuder in olika gäster. Förberedelserna är mer omfattande än i samtalspodcasten eftersom den som intervjuar måste göra research om den som frågas ut, men efterbearbetningen är fortfarande lika enkel. En intervjupodcast kan göras i reportageform genom att ni vandrar på stan medan ni pratar. Du hör, gränserna är inte tydliga.

Monologen är en växande form, perfekt för dig som vill göra podcast men inte har en samtalspartner. En monolog kan ha formen av Sommar i P1. Det kan också vara en slags radioteater där du går i roll. Hit räknar jag också ljudböcker. Läs in det du skrivit. Muntligt berättande när det är som bäst.

Radioteater kräver likt dokumentären noga förberedelser, omfattande inspelning och gediget redigeringsarbete.

Ett ovanligt format i podcast-sammanhang som jag vill uppmuntra till är tävlingen. Det finns flertalet underhållande tävlingsprogram i radio, men i podcast-världen är de få. Tävlingen utgör en underhållning att samlas kring, och de inbjudna tävlande kan också vid sidan av bjuda på mer om sig själva. Så vill du göra en samtalspodcast men i ett annorlunda format, varför inte tävla?

Gränserna mellan de olika formaten är självklart inte vattentäta. Reportageformen kan med fördel kombineras med ett samtal eller en intervju. Och dokumentären innehåller ju oftast också intervjuer.

Om hur du vinklar ditt format

Du vet vad du vill göra en podcast om och vilket format du ska använda. Glöm inte att du också måste vinkla rätt!

Journalister är vana vid att vinkla. Som journalist funderar man alltid över vad som är nyheten i en nyhet. Världen är komplex och för att förmedla en berättelse krävs en avgränsning. Från vems blick ser du och vad tittar du på?

Med en vinkel gör du din podcast unik och du kan få fram sådant som inte uppmärksammas i andra podcasts. Säg att du vill göra en podcast där du intervjuar författare. Sådana podcasts finns det gott om. Lägg till en vinkel och gör en podcast där du intervjuar författare om deras favoritböcker! Då gräver du djupt i författarens passion, och utifrån den kommer du få höra mycket annat. Kanske ger en sådan vinkel mer information om författarens eget författarskap än vad du hade fått i en “vanlig” intervju?

Med en unik vinkel kan du fånga något nytt, trots att du precis som de andra också gör en intervjupodcast.